Ni måste förstå...
hur det egentligen är att vara en Dalmatiner. Jag har hört att det finns så många myter om just min ras. Ni vet när alla såg den där söta filmen 101 Dalmatiner så skulle det finnas en prickig hund i varje familj. Men jag får säga att som hund så får man välja sin familj med omsorg. För en Dalmatiner måste bli en fullvärdig familjemedlem. Vi vill vara med överallt och vi har energi som räcker för hela kvarteret. Mina förfäder kunde springa flera mil bredvid häst och vagn utan problem. Nu tar matte bilen överallt och jag får ibland titta på hästar på avstånd. Mums för hästbajs ett litet smakprov please. Sedan har jag lite problem med min magsäck för den känns ständigt tom. Ungefär som man har ett magsår. Förr i tiden så fick vi Dallisar inte så mycket mat. Vi lärde oss därför att stjäla mat. Min matte och husse har börjat fatta att jag ibland stjäl mat. De skriker och gormar bara jag sneglar på en köttbulle på bordet.
Matte påstår att jag har snott och tuggat sönder stekspaden för tredje gången. Jag minns första gången hade hon stekt bacon och andra gången kyckling. Men jag kan inte minnas den tredje smaken. Så det kan bara ha varit två gånger. Matte ska då tjura. Hon är så känslig.
Husse är lite lugnare men lite mer disträ. Har ni sett reklamen för Telenor? Sören rastar hunden. Går runt med mobilen och helt inne i samtalet och går vilse. Sådan är min husse. Husse har ju fullt upp med sin affär och jobbar mycket mer än Matte som mest sitter och facebookar och springer runt med sin kamera. Ibland drar hon runt en drake som väsnas och äter upp smulor på golvet. Den heter damsugaren och jag har försökt att döda den flera gånger men den är stark. Jag är lite rädd för den faktiskt.
Kompisen Ove är jag inte rädd för. Han är så himla rolig.
Väldigt busig också.
Här försöker jag få matte och skriva som jag vill på bloggen. Mina tassar är ju lite klumpiga för det lilla tangetbordet. Blir för mycket stavfel.
Nu knorrar det i magen och jag får skriva mer framöver hur det är att vara Dalmatiner.
Voff på er...
Ps, Här brukar jag få springa lös.
Kommentarer
Postat av: Ulrika Ludvigsson
Hallå där Mille*
Förstår att du försökte äta upp stekspaden, nu när du får så LITE mat av din Matte, det måste hon väl fatta!
Ni verkar ha kul ihop du o Ove, BRA med en kompis som du kan busa med.
Din Matte är ju jätte-snäll som skriver ner vad du vill ha sagt, för det hade du ju ALDRIG klarat av med dina klumpiga tassar, för att inte tala om så MÅNGA stavfel det hade blivit....
Du är MKT stilig på fotona o vilket fint ställe du har att springa lös på* *KRAM på dej o ha en trevlig helg*
Postat av: Mille
Trevlig helg på dig med.
kram
Postat av: Balder
Så himla häftigt skrivet! Hälsa din matte att hon skriver väldigt bra!
Trackback
